En ridande Amanda Lightfield IRL.

Jag har levt livet sedan in fredags, så himla roligt livet är just nu. Och kolla bara vad jag fick göra idag :)

Hera, en Frieser. Ni kanske träffat henne på SIHS i Stockholm då hon var där och visade upp sig som svensk född häst typ. Så himla fin!

Ignorera fula tjockisen utan ridkläder som sitter på ryggen!

Chille JR.

Åh måste bara visa er denna mysiga bilden jag fick på min Chinchilla. Vem skulle inte bara vilja lyfta upp honom och goooosaaaaaa. Så himla mysig.
Jag vill även - fast jag inte tror dem läser detta - berömma Djurrättsalliansen för att ha lyckats stänga Sveriges sista Chinchillapälsfarm och räddat 243 chinchillor - bra jobbat. Dessa 243 chinchillor har nu fått ett varsit kärleksfullt hem. Jag hade gärna tagit emot en kompis till min lilla chille men pappa vägrade :c

Det finns säkert någon Chinchilla expert här som vet att Chinchillor ska leva i par och som förstått att jag bara har 1. Och ja så är det faktiskt. Min Chinchilla bor med 2 degusar som han växt upp med och dem har alltid bott tillsammans. Dem skänktes bort på Blocket och jag tog emot dem med öppna armar. Redan när dem kom så bodde dem helt fel - dem bodde i en liten fågelbur där dem satt dit en liten träbit som övervåning. Trångt för dem 3 kan jag säga. Så trots att jag inte kan ge honom en kompis så bor han jäkligt bra och trivs med sina degusvänner och dem ligger ofta och gosar. Jag ser faktiskt att jag gett dem alla tre ett bättre liv ♥

3 veckors "paus"

Imorgon så börjar jag sommarjobba i tre veckor, kommer jobba fulltid från klockan 8 till klockan 16:45. Detta betyder att jag inte kommer orka spela, eller vara social överhuvudtaget. Jag har jobbat 3 dagar i veckan sedan augusti förra året men klarade inte gå på heltid pga att jag har problem med min rygg, så nu när det blir fulltid så kommer jag bli så mycket tröttare och jag kommer inte ha ork till att spela eller sitta vid datorn. Dock så blir det goa pengar och därav så har jag bestämt mig för att klara av det.

Så jag tar paus från SSO i dessa 3 veckor och ska försöka hitta någon som har lust att ta hand om mitt konto så inte hästarna dör (för fattig för stallhjälp). SP kommer fortsätta som det har gjort hittills under sommarpausen och Jen o Lilz tar hand om allt. Kanske loggar in och umgås lite på helgerna om jag orkar annars så ses vi den 4 Juli! :D
Bjuder på en bild på fina Sammie♥

IRL VS SSO

Vart föredrar ni att bada? Är ni badkrukor när det kommer till IRL? ;)
VS
Bild på min pappa och hund idag - SNO INTE BILDEN. Kopiering anmäls.

Ett tack

Jag vill bara säga ett stort tack för alla era fina ord och att ni stöttar mig, helt underbara är ni <3 

Är glad över mitt beslut över att skriva av mig och berätta, för ni har verkligen fått mig att känna mig bättre angående det. Så tacktacktack! 

Jag var väldigt rädd för sura miner om jag skrev ett ganska "negativt" inlägg om mitt mående, för de är inte vad jag vill eller vad denna bloggen ska handla om. Men ibland så måste man få höras och berätta för att folk ska förstå. Men nu vet jag att ni står bakom mig när det gäller allt. Och det betyder guld <3

Nu ska jag sova då jag är supertrött, och nu kan jag sova med ett leende. Imorgon kommer jag försöka hinna köra lite sims och så ses vi i SSO. Och var inte oroliga, IRL inlägg försöker undvikas. Det är inte vad ni är hör för att se! Godnatt.



Måste skriva av mig

Jag vet att detta kanske inte är helt rätt ställe att skriva detta på, men jag känner att ni känner mig redan så bra och ni kan likaväl få känna hela mig. Sedan tror jag detta är viktigt för några av er att veta om också. Texten handlar alltså om verkligheten och inte om SSO

Under hela min uppväxt så har jag haft svårt för folk, jag vet hur lätt folk dömer mig och även andra. Såfort jag ska passera folk som är i den "coola" åldern så fryser allt inom mig. Jag vet att folk gärna pratar, kollar och massor när vissa personer går förbi. been there done that. Jag har alltid dragit med mina vänner omvägar just för att slippa detta. Jag är livrädd för att bli dömd och jag är livrädd för allt. 

Jag är en person som gärna kan visa min glada och positiva sida, men på insidan sitter jag och gömmer mig. Jag har alltid hört folk säga att jag borde gå och prata med någon. varje gång tänker jag "Nej det behöver jag inte, kommer jag dit så säger dom att jag inte behöver vara där". Jag ser mig inte riktigt som "pshykiskt sjuk" som jag borde göra, för jag är det på ett eller annat sätt. 

Jag har de senaste dagarna börjat fundera på om det kan vara Social Fobi jag lider av, gjort tester på nätet som visar på att jag har det, pågrund av detta så känner jag att det är dags att gå och prata med någon, utreda det för det gör mig vardag så mycket svårare. Jag klarar inte ens av skolan. I början av min skolgång så kändes det väldigt bra och jag gillade klassen, men ju mer tiden gick kände jag hur en knut byggdes upp i magen, alla blev tightare och tightare. Det blev grupperingar och mycket drama eftersom att min klass består av en kille och resten tjejer. Jag kände mig bortglömd pågrund av att jag själv inte vågar ta plats. Såfort någon ens pratar med mig kan tankarna snurra i huvudet på mig "Pratar hon med mig för att vara snäll" "Vad tänker hon om mig" "Hon tycker nog jag är jobbig", massa negativt och jag blir helt spänd. Det blir speciellt jobbigt i grupparbeten.

Min praktikplats är det ända stället där jag har känt att ingen dömer, där finns det mindre barn och det viktiga är att ta hand om dom och hålla dom aktiverade. Ingen bryr sig om hur du klär dig, hur du ser ut eller vad du gör.

" Det finns ett fåtal människor som känner sig säkra och trygga i alla sociala situationer och det finns en del som känner sig blyga och osäkra i de flesta sociala sammanhang. För de flesta av oss varierar det nog. Man känner sig hemma och säker i vissa situationer och nervös och bortkommen i andra. Men för uppemot 15% av befolkningen handlar det inte om nervositet, utan om ångest och social fobi.

Nervositet inför muntliga redovisningar är nog snarare regel än undantag och det är väl få som gillar att göra bort sig. Men för en person med social fobi handlar det inte om lite nervositet, utan om en stark rädsla, en rädsla för att bete sig på ett pinsamt sätt eller för att visa tecken på ångest.

Antingen undviks de fruktade situationerna helt, eller så uthärdas de under intensiv ångest eller plåga. Hos vuxna är det inte ovanligt med panikattacker, medan barnens rädsla kan ta sig uttryck i form av gråt och vredesutbrott eller så blir barnet stelt av skräck.

Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att det handlar om att man är rädd för hur man ska uppfattas av andra människor, och man vill oftast inte framstå som nervös, inkompetent eller klumpig. Alltså är man orolig för att andra ska märka att man rodnar, darrar på handen, svettas, stakar sig – eller svarar fel, snubblar eller spiller.
 
Ibland är den här rädslan bara förknippad med en eller par situationer, till exempel att prata inför en grupp, att äta på restaurang eller skriva sin namnteckning när andra ser på, men för en del upplevs nästan alla sociala sammanhang och prestationssituationer som skrämmande och då brukar man tillägga att det handlar om en generaliserad social fobi.
 
Det är inte så att personer med social fobi är klumpigare, mindre begåvade eller mindre socialt kompetenta än andra – många gånger är det snarare tvärtom. I likhet med andra fobier så rör det sig om en överdriven eller orimlig rädsla, och på ett plan finns det en insikt om att det är på det viset (i alla fall hos vuxna)
 
Det brukar ofta visa sig att kraven man har på sig själv är helt andra än de förväntningar man har på andra människor. Trots att man själv har överseende med och full förståelse för andras tillkortakommanden, så har man svårt att acceptera sina egna eventuella misslyckanden eller ”svagheter”.    "


Detta beskriver i stor del av hur jag känner i många situationer. Jag minns speciellt när jag var tvungen att vara med på idrotten, hur rädd jag var för att göra bort mig och jag skakade och svettades och ville bara skrika ut av gråt. Men jag kämpade för att inte skämma ut mig och gjorde det bästa av situationen.

Det som även drabbar mig pga mitt mående är att jag gärna drar mig undan folk, och med detta menar jag folk från internet. Jag har väldigt nära vänner som jag endast pratar med via internet, de förgyller min dag och de dömer mig inte, dock så kommer förr eller senare den stunden då båda vill träffas. Då växet det en stor knut i magen,jag börjar svettas, skaka och jag drabbas rättare sagt utav panik. Jag vill ju så gärna träffa mina vänner, men jag vågar inte. jag vill inte bli dömd. Jag vill inte att de ska se hur jag lever, hur jag är IRL, hur min familj är. För tänk om det inte duger för dom? att jag bara duger att prata med men inte mer. Jag vågar inte ta det klivet. Jag vågar inte berätta för dessa hur jag känner och hur jag mår, för jag vill inte att de ska tro att det handlar om att jag inte vill. För det vill jag. Jag vågar inte och jag klarar det inte.

Det är ett stort steg att jag faktiskt klarat av att träffa 4 utav personer som jag pratat med över internet. Jobbigast var nog när jag fick besök från Kanada. Jag var väldigt rädd men jag vågade inte säga nej, och jag är så glad över det. För han var helt underbar. 

Det finns så mycket att berätta, men texten skulle blivit så lång så jag valde ut vissa saker som jag tycker är viktiga. Jag vill att ni ska förstå att jag inte mår bra som person, just nu är det mycket press från skola då jag inte klarar gå dit och det trycker ner mig rejält, därav vill jag att ni ska veta varför uppdateringen kan bli som den blir. Sedan vill jag även att mina vänner ska förstå hur jag känner och att de inte blir besvikna, jag kämpar för att komma över detta men det är inte lätt. 

Jag ska även ta kontakt med psykolog och min syster kommer följa med mig dit. Då får vi se om det är social fobi eller något annat jag har. Tack om ni orkade läsa texten. ♥

Gammal bild, jag saknar ridningen något enormt. På hästryggen kunde jag koppla av och glömma allt. 

Inlägg kommer ikväll!


Fikar med saga goldfall, ska strax ta bussen hem och levla. Efter det kommer de inlägg om tiden finns :D

Sjuk

Tar ledig dag!
Bild på min lilla jared *-*

Right now

Ingen bloggning idag



♥Ezria♥


Me got a new computaah

Det är såhär att idag har jag varit iväg och köpt en ny dator, och eftersom att den vägrar låta skärmen funka så kan jag inte blogga förens den är fixad, hoppas ni har förståelse för det!

Bloggfridag

Idag blir jag 17 år gammal och det ska firas, så bloggen ligger lågt idag! 

Lär känna mig

Följ mig på instagram @Amandalightfield och kommentera frågor om mig IRL på den senaste bilden, jag vill att ni ska lära känna mig bakom skärmen mer.. Ta chansen!

Den 12 december 2013

Denna dagen(torsdag) kommer vara ganska speciell, för mig iallafall. Denna dagen vill jag inte spendera framför datorn eller känna mig tvungen till någonting. Jag vill bara njuta av att jag blivit ett år äldre, och ja det är min Födelsedag! :D

Så jag förvarnar redan idag att på Torsdag den 12 kommer bloggen ligga lågt då jag tänker fira mig själv och bara njuta av min första dag som 17 åring. 

Jag har inte hunnit spela idag så idag var bloggen låg med, ska in nu och göra julens uppdrag!

Alla kommentarer från imorse raderas

Tävlingen är AVSLUTAD och alla kommentarer som kom in på tävlingen imorse raderas då jag vet att sso hade publicerat uppdateringen tidigt imorse (: hörs efter jobbet !

Utredningen är nedlagd

Det var folk som ville bli uppdaterade om hur det går med polisen och så vidare angående hackeriet och alla räkningar oså.. därför lägger jag upp detta inlägg!

Idag när jag kom hem så hade jag och pappa fått ett brev ifrån poolisen, vi trodde det var ännu en bekräftelse på en anmälan vi gjort men dock så hade vi väldigt fel, det var ett brev om att dom lagt ner utredningen kring händelsen och skiter i den. Dom verkar tro att dom inte kan "utreda" den och ta fast han som gjort det TROTS att dom fått IP-nummer, Kontonummer, misstänkt namn, mobilnummer och massor så vi trodde det var omöjligt att dom skulle kunna lägga ner den.
Det är väldigt jobbigt för mig då jag vet att framtiden blir osäker - och jag tänker bannemig inte låta honom komma undan detta. I helgen ska jag och pappa höra av oss till tidningar och sedan ska han ringa o höra med polisen hur *** dom kan lägga ner de med all information dom fått. :) 

Im not home

Bloggen kommer vara död tills senare ikväll när jag kommer hem, kan inte sätta någon tid, hörs då!♥♥

EDIT: bloggfri dag, återkommer imon

My one and only

 

Dags att spela!

Såhär kan det se ut när jag ska spela sso, ska tvinga in min syster också ;) 
Spelar ni på stationär eller laptop? Jag föredrar statiönär lätt!



Ingenting är omöjligt idag

Jag tänkte ta och berätta hela historien för er om vad jag varit med om IRL sedan kvällen den 3 oktober - det är ingenting roligt men det måste komma ut, ni måste få varnas och veta att det kan hända alla. När man minst anar det.

Jag vaknade som vanligt på morgonen fredagen den 4 oktober, jag hade kvällen innan inte haft riktig koll på min mobil men på morgonen så pratar jag ju alltid med massor av folk - samtidigt som jag är påväg till skolan. Jag märker dock att inget stämde - jag hade ingen service på min mobil trots att min pappa hade full och vi båda har abonnemang från 3. Jag trodde det var min Iphone som strulade så flera gånger under dagen så startade jag om den och försökte med allt, men det stod fortfarande ingen service på den. Klart jag blev lite rädd - hur skulle jag kunna nå min pappa som skulle vara iväg länge? Det slutade med att jag använde skolans WIFI och skrev på imessage till min syster att be min pappa hämta mig efter skolan så han får köra hem mig iallafall innan han drar iväg med min syster. 

Pappa kom och jag hoppade in i bilen, vi ställde oss och parkerade bilen utanför willys och pappa ringde till 3, där sa dom att jag ska testa ta ut simkortet när jag kommer hem. Visst tänkte jag och vi började köra hem. Men pappa sa att han skulle köpa Mcdonalds till mig eftersom jag inte ätit - jag kunde ju inte säga nej till det. När vi nästan var framme så ringer pappas mobil, det står att det var jag som ringde. Klockan var ungefär 15:00 och jag hade fortfarande ingen service på min mobil. Jag svarar och sitter o säger "hallå? hallå?" och väntade på respons. HELT plötsligt hör jag en killes röst som säger "hallå" och jag lägger på telefonen i FULL panik och tårarna började rinna, vad var detta? hur kunde personen ringa från mitt nummer?.  Killen i telefonen skickade iväg SMS och blev nästan sur på de jag inte svarade. Han SMSade från MITT nummer och han låtsades vara medlemmar i min familj. Det som fångade intresset mest var att han när han skulle låtsas vara min syster skrev han ett namn som hon kallades för FLERA år sedan, det var någon som kände till mig och min familj väldigt bra.

Vi ringde såklart direkt till 3 och dom var lika chockade som vi, detta skulle ju vara helt omöjligt. Vi pratade och försökte komma på hur det hänt och deras tekniker blandades in - enligt dom skulle det vara en app men nej, det tror jag verkligen inte eftersom att den tog över mitt abonnemang. Det var precis som att jag fått ett nytt sim och aktiverar det då försvinner abonnemanget från mitt gamla sim. Men Lillemor från 3s kundtjänst hjälpte oss enormt - vi spärrade mitt gamla nummer och jag fick ett helt nytt nummer och ett nytt simkort. Tack♥ Var allt jag kände och trodde nu allt var över. Vi polisanmälde hela händelsen och sedan trodde vi det bara var att vänta o se om polisen hittade något - nu skulle ju allt vara över. Men jag hade fel..

Jag loggade in på MITT3 där jag kunde se alla loggar på vad han gjort - det syntes massa olika nummer som han har ringt och SMSat. och han hade även köpt ett betal SMS och ringt till GREKLAND?!. Han hade ringt massor av banker och konstiga nummer och oron började byggas inom mig, vi ringde 3 och polisen direkt - dessa 70 kr slipper vi betala och polisen får alla nummer personen hört av sig till under hackningen. Alla poliser är chockade över vad som hänt och de tar tag i utredningen ganska snabbt.

Vi kollade upp vissa av dessa nummerna och hittade ett intressant som personen smsat mycket med - han hade samma namn som en stalker som varit efter min syster och massor sedan de träffades för flera år sedan - och dom träffades 1 gång. Han har sökt upp hennes nummer, ringt olika familjemedlemmar för o få reda på vilket som är hennes. Han bröt sig även in hos grannen en gång och sov på deras soffa - då hade han även skrivit på ett brev som la i vår brevlåda. Han har skickat brev till henne och sökt upp henne på massa hemsidor. och nu visste vi att detta har en koppling till honom.

Den 14 oktober får pappa hem 2 olika papper - Ett var för ett SMSlån och det andra var från kreditupplysningen. Oron växte och blev enorm inom mig - jag började gråta. Vad har han hunnit göra ? ge oss en massa skulder och sådant. Vi kontaktade polisen direkt och medans pappa var i telefon med dom så ringde jag min syster. Hon berättade för mig att pappa fått 2 röstmeddelanden från stalkern som vi kallar honom. Detta var inget pappa berättade för mig. Det första hade varit att han bara satt och andades och i det andra så hade han sagt "Det är snart dags att komma till ***********" och rabblat upp massa namn som han ska ha med sig hem till oss. 

Polisen fick veta allt och just nu är det vi varit med om olaga hot, bedrägeri och dator intrång så personen som gjort detta får nog ett ganska hårt straff. 

Det blev väldigt mycket text nu, om ni orkade läsa allt är det ett under. Varför skriver jag ut detta här? Jo för att varna er att allt är möjligt och kan hända, detta är som en varning till er att ni ska vara väldigt försiktiga med vad ni gör och ni måste verkligen hålla koll på era mobiler och tänka på vem som får erat nummer. Försök även hålla det borta från internetsidor - folk kan lätt söka upp numret. Jag vill det bästa för er och jag vill slippa att ni hamnar i denna positionen. 

Jag just nu mår så himla dåligt och har inte ens varit och jobbat idag, jag är orolig/rädd/besviken/arg. Det går inte att beskriva. 

Sprid gärna orden vidare - just för att varna och få folk att bli uppmärksamma.
 
 

Tidigare inlägg


Hej och välkommen till min blogg, mitt namn är Amanda och jag är en tjej på strax 18 år fyllda. Spelar dagligen star stable och driver även den underbara klubben Shady pearls. Började spela Star Stable sommaren 2012 och bloggat om spelet sedan Januari 2013.

Vill ni kontakta mig?
Då får ni självklart göra det. ↓

Mail:
[email protected]
Instagram:
Amandalightfield



• 
Klubbens hemsida

Shady Pearls är enligt mig en av jorviks bästa klubbar.
I SP satsar jag och medlemmarna på en god gemenskap. En miljö där alla ska trivas. Vi är en full klubb och för att få gå med i klubben får man gå in på klubbens hemsida ↑ och ansöka. För att behålla gemenskapen är vi väldigt noga med vilka som kommer in i klubben.



• Alvas • Esmes • Alicias • Janes
• Veronicas • Fionas